Att få barn är en stor omställning. Glädje kan finnas samtidigt som oro, irritation, sorg och utmattning. Alla kön och familjekonstellationer kan påverkas. Att må dåligt betyder inte att du är en dålig förälder.
Tillfälliga känslosvängningar
De första dagarna efter en förlossning är det vanligt med gråtighet och starka känslor. Om nedstämdheten håller i sig, blir djupare eller gör vardagen svår behövs professionellt stöd.
Tecken att ta på allvar
- Nedstämdhet eller stark oro större delen av tiden.
- Svårt att känna glädje eller kontakt.
- Skuld, hopplöshet eller känsla av värdelöshet.
- Kan inte sova trots möjlighet eller är extremt utmattad.
- Återkommande skrämmande tankar.
- Svårt att äta, sköta vardagen eller ta hand om sig själv.
Var kan man få hjälp?
Kontakta BVC, barnmorskemottagning, vårdcentral eller 1177. De kan bedöma måendet och ordna samtalsstöd eller annan behandling. Närstående kan också hjälpa till att ta den första kontakten.
Akut hjälp
Ring 112 eller sök psykiatrisk akutmottagning om du har tankar eller planer på att skada dig själv eller barnet, upplever verkligheten på ett förändrat sätt, hör röster, blir kraftigt förvirrad eller om situationen känns farlig.
Praktiskt stöd spelar roll
Mat, sömn, avlastning och hjälp med hemmet löser inte en depression, men kan minska belastningen medan vård ordnas. Var konkret när du ber om hjälp: en måltid, en promenad eller en sammanhängande vilostund.
Partner och medförälder
Även den som inte fött barnet kan drabbas av depression, ångest eller stark stress. Samma uppmaning gäller: sök hjälp när måendet inte går över eller påverkar funktionen.
Skam ska inte fördröja vård
Psykisk ohälsa i samband med att man får barn är behandlingsbar. Tidig kontakt kan göra stor skillnad. En webbguide kan aldrig ersätta en individuell bedömning.
Vardagsprodukter är sekundära
Verabus huvudkategori Baby samlar praktiska produkter, men vid psykisk ohälsa är kontakt med vården det viktiga första steget.